Gamla lasarettet

Det här är gamla lasarettet i Luleå på väg att rivas. For runt och tog en del bilder för att dokumentera en del av stans historia. Den här bilden tog jag däremot med tanken att den ska ge ett bombat intryck. Lite Beirut. Kornigheten bidrar en del.

Misslyckade bilder

Fotografering handlar ju en del om teknik och att ställa in kameran så man får bilderna som man vill ha dem. En del bilder blir ju inte riktigt som man tänkt sig av en eller annan anledning. Vissa blir som bra trots, eller tack vare, att jag ställt in galet, darrat till, glömt ta bort något uv-filter eller vad som helst. Det finns mycket som är lätt att missa. Man ska ju lära sig av misstag oavsett man vill göra om dem eller inte. Dessvärre vet jag inte vad jag gjorde för fel när jag tog en bild av den svajande granen. Ett fel som jag vill göra om eftersom jag gillar bilden och vill ha fler träd, flaggstänger, lyftkranar och andra höga grejor i samma stil.

Att dona i något bildbehandlingsprogram för att få till det på samma sätt som med granen är överkurs för min del.

Bilden på Sofia är också en bild där jag ställt in galet som blivit rätt. Alldeles för mörkt. Egentligen. Men helt rätt ändå. Vi ser knappt halva ansiktet men det går inte att missta sig på att hon är på gladaste humöret.

Alltså bilder som är tagna mest som minnen att visa för familjen o dylika personer, kan helt oförhappandes bli bilder man räknar till de intressantare i sin ägo. Såna som man kan visa upp här och resonera lite om.

Punkare

Den översta bilden är grabbarna i punkbandet Kranium. Försökte mig på att ta lite bilder till en skiva men det var lite knepigt. De såg ut som ett pojkband hur de än poserade. En del bilder från när de lirade i källaren blev okej men den här blev nog bäst av alla jag tog vid det tillfället. Förmodligen inte i deras ögon men i mina.

Den nedre bilden är Nisse från Kranium m fl band som ville ha en bild i dimma och mörker och gatlyktor. Det blev ganska många liknande bilder tagna och jag tror han valde en annan till skivan än den här. Den här tycker jag i vilket fall som helst blev bäst.

Konserter

På konserter och spelningar har jag svårt för att hitta någon bra bild. Utrustningens kapacitet är begränsad men ingenting att skylla på, det är bara att vara lite fräckare och gå mycket närmare. Har jag kanske för dålig känsla för feeling i de sammanhangen? Soultjejen på bilden är fotad på en festival i Miami 2001. Precis som reggaesnubbarna. Har inte namnen i huvudet men fyller i när jag kollat bland mina anteckningar. Det var gott om utrymme, bara ta sig fram till scenen och fota. Soul är inte min favoritmusik men det kunde ju bli schyssta bilder. Och den här blev okej, en typisk konsertbild. Men tråkig.



Roligare att kolla in rastamannen i publiken. Tordes inte tränga mig på och det hade väl inte blivit bättre heller. Den där kontakten på en sekund hade försvunnit och det hade blivit fel. Trots utstyrseln så tror jag inte den här mannen älskade uppmärksamhet på samma sätt som fotbollsfansen på de tidigare bilderna. En sekund tror jag var max att jag hade på mig innan han kände sig obekväm med uppmärksamheten. Och jag med för den delen.

Reggaemannen på scenen studsade runt på scenen som en tok. Med lite planering hade jag kunnat ta en vettig bild trots klen utrustning för det sammanhanget. Inte bara som nu när det blev en där han står still. Men men, den blev okej iallafall.

Den nedersta bilden är från en spelning arrangerad av Luleå HardCore på Kafelino. Ville ha med dödskallen i bakgrunden. Så mycket annan tanke var det väl inte innan jag knäppte. Fördelen med små punkspelningar är att man nästan kan krypa upp i näsborrarna på folk och ta en bild. Vet inte vad det här bandet heter heller men kanske någon i Luleå HC kan tipsa.
Måste bara lägga till om att tordas gå närmare scen och sånt. I festivalen i Miami var det en jäkla massa förhållningsregler för publiken. Men inte en kotte brydde sig när jag for runt och fotade där man inte skulle gå annars. Tvärtom så kom en funktionär med en vattenflaska till mig när jag höll på svettas bort.

Fotbollssupportrar 2

Jag fortsätter väl med fotbollssupportrar. De här två bilderna är tagna i Irún i Baskien när Rayo Vallecanos anhängare anländer för en kvalmatch mot hemmalaget Real Unión. Lite grann samma som med förra bilden. Jag vill ha en bild på alla fansen som knatar till arenan. Ingen djupare tanke bakom men så är det två snubbar som upptäcker att de hamnar på bild och kommer mot mig och poserar. Jag hade åkt med en supporterbuss från Madrid och en snubbe bland fansen som liksom tog hand om mig. De här snubbarna ser busigare ut än Real Betis-supportrarna i förra bilden men det var bara skön stämning bland alla kategorier fans.

Fotbollssupportrar

Jag går ut i första inlägget med en bild på supportrar till Real Betis på Puerta del Sol i Madrid 2005. Platsen var nerlusad med supportrar till Real Betis från Sevilla som var i Madrid för finalen i Copa del Rey. Det var bara att rikta kameran mot valfritt kringströvande gäng grönklädda med flaggor. Det här gänget såg att jag stod och fotade och visade inget missnöje med det när de kom i riktning mot mig, så det vara bara att knäppa tills de var en meter ifrån.

Supportrar, fans av olika slag är tacksamma att följa. Man vet aldrig vad som kan hända i dessa passionerade, poserande sällskap. Fast det gäller ju att ha lite känsla för vad som är på gång, vad som ligger i luften. I det här fallet fanns varken snutar eller supportrar till finalmotståndarna, Osasuna, inom synhåll. De som rörde sig i krokarna var dessutom kliniskt befriade från ultras-attribut så det var bara knäppa hej vilt.