Konserter

På konserter och spelningar har jag svårt för att hitta någon bra bild. Utrustningens kapacitet är begränsad men ingenting att skylla på, det är bara att vara lite fräckare och gå mycket närmare. Har jag kanske för dålig känsla för feeling i de sammanhangen? Soultjejen på bilden är fotad på en festival i Miami 2001. Precis som reggaesnubbarna. Har inte namnen i huvudet men fyller i när jag kollat bland mina anteckningar. Det var gott om utrymme, bara ta sig fram till scenen och fota. Soul är inte min favoritmusik men det kunde ju bli schyssta bilder. Och den här blev okej, en typisk konsertbild. Men tråkig.



Roligare att kolla in rastamannen i publiken. Tordes inte tränga mig på och det hade väl inte blivit bättre heller. Den där kontakten på en sekund hade försvunnit och det hade blivit fel. Trots utstyrseln så tror jag inte den här mannen älskade uppmärksamhet på samma sätt som fotbollsfansen på de tidigare bilderna. En sekund tror jag var max att jag hade på mig innan han kände sig obekväm med uppmärksamheten. Och jag med för den delen.

Reggaemannen på scenen studsade runt på scenen som en tok. Med lite planering hade jag kunnat ta en vettig bild trots klen utrustning för det sammanhanget. Inte bara som nu när det blev en där han står still. Men men, den blev okej iallafall.

Den nedersta bilden är från en spelning arrangerad av Luleå HardCore på Kafelino. Ville ha med dödskallen i bakgrunden. Så mycket annan tanke var det väl inte innan jag knäppte. Fördelen med små punkspelningar är att man nästan kan krypa upp i näsborrarna på folk och ta en bild. Vet inte vad det här bandet heter heller men kanske någon i Luleå HC kan tipsa.
Måste bara lägga till om att tordas gå närmare scen och sånt. I festivalen i Miami var det en jäkla massa förhållningsregler för publiken. Men inte en kotte brydde sig när jag for runt och fotade där man inte skulle gå annars. Tvärtom så kom en funktionär med en vattenflaska till mig när jag höll på svettas bort.